En helg i torpet.

Ibland känner jag att jag bara tjatar om det här nedrans torpet. Men det är ju så underbart att vara där. Och det kan vara lite svårt att förklara varför med ord.

Men där kan man slappna av och bara finnas till. Man går långa skogspromenader och lyssnar på varenda ljud som låter bakom knuten. (Jag är livrädd för vildsvin!)Sen värmer man sig framför brasan och sitter och pratar till sent in på kvällarna. 

Man bär raggsockar och en tjock kofta. 

Dricker god öl och äter god mat.

Man tar en eftermiddags vila och ser fram emot den lilla trippen in till byn där man kan kolla i butiker och sen handla kvällens middag. 

Dagarna är så enkla. 

Där är en särskild doft som möter en direkt när man går ur bilen, jag smälter lite när den känns. 
Då känner man sig helt, komplett, alldeles, fullständigt, absolut 

avslappnad. 

Man kan hitta kantareller, till och med såna som har eget gräs växande på sig(!).

Och där var vi i helgen så nu är man ordentligt utvilad. 
Man behöver sådana helger ibland.

Har ni också haft en lugn helg eller har det varit en sån där allt ska hinnas med?
Jag hoppas i alla fall att ni har det bra!

Kram